Masthead header

Jag vet hur det känns Tomas

Den här killen, Tomas Bannerhed och jag har något gemensamt. Vi har båda fått ett pris ut Kristofer Lundströms hand. Det stod klart ikväll då jag var i konserthuset och plåtade Augustpriset som gick till just Tomas för sin bok Korparna i den skönlitterära klassen. Det var förra året jag hade äran att skaka hand med Kristofer när jag vann första pris i Årets bild klass sportbild-feature.Kristofer Lundström och Tomas Bannerhed. Jag vet hur det känns Tomas …

Bilden som fick pris i Åretsbild förra åretTomas Bannerhed ikväll med sitt Augustpris

Kila vidare

Igår åkte jag tåg för att träffa världens bästa Berit i Karlstad som bjöd på världens bästa paj. Plåtade lite för Försvarsförbundet och åkte tåg igen. Idag åkte jag bil, plåtade prästen Rebecka och hennes fru Maltilda för Lättläst förlag, åkte bil igen, plåtade Krister och hanns fru Anna, också för LL och åkte bil hem. Däremellan hann jag bli officiell fotograf för Augustpriset och indragen i Svenska rallyt i februari. Vore synd att klaga på ensidighet i vardagen. Tack Kilen för jobbet, skall komma ihåg dig i mitt testamente!Matilda och Rebecka tycker om varandra. Helena E Källgren plåtade.Krister och Anna tycker också om varandra.Och jag gillar Berit!

Priser för Orientering och Turistiska Äventyr

Det går bra nu, ivarjefall för några av mina kunder. På tidskriftsgalan vann Svenska turistförenings magasin Turist i klassen årets bästa förstasida, Familjemagasinet Äventyr vann klassen årets omgörning och så är två av orienteringsdamerna nominerade i idrottsgalan. Stort GRATTIS till Anders Tapper och Mårten Leo på Turist, Veronica Linarve och Michael Tjelder på Äventyr och så håller jag alla tummarna för Helena Jansson och Tove Alexandersson på kommande Idrottsgala.Jag och Veronica på uppdrag för Äventyr i norra FinlandFlyga drake, ett reportage för TuristHelena Jansson på väg mot seger i Globen?Dagens rykande färska Skogssport pryds av en bild jag tog i skogarna runt Järfälla för ett par veckor sedan.

Grekiskt hopp

Frågan jag ofta ställer mig när jag får ett magasin jag medverkar i är varför dom valde si eller så, vart tog den bilden vägen och varför är den bilden med. Kill your darlings heter det som bekant. Bilderna nedan är inte publicerade i senaste Stopover men visst finns det hopp för Grekland efter lite …… eftertanke i värmen …… och med lite vind i seglen …… så finns det säkert hopp om …… lite flyt igen!

Våtvarma omslag

Efter en vecka med dåligt väder på Malta var det faktiskt skönt att komma hem. Eländet fortsatte igår också med 900 kronor i p-böter och en sönderslagen blixt. Men sen vände det och när då de två färska magasinsomslagen från Kollega och Stopover möter mig på skrivbordet känns dom nästan våtvarma.Våtvarma omslag från Stopover och KollegaRhodos jobbet var betydligt hetare jobb än det nyss avslutade på MaltaHon bestämmer vad ni får se

 

Mindre bussigt på Malta

Alla väntar på bussen på Malta

I slutet på 80-talet besökte jag Malta för första gången. Mitt största minne från det besöket var dom gamla klarfärgade bussarna från 40-50 talet med skinande crom-detaljer. När jag idag valde lokalbuss för att återse Blue Grotto området var bussarna sedan åtta veckor skrotade tillplattade borta och no more! Hur tänkte ni där regeringen? Skrota ett kulturarv, varför inte göra ett vandrarhem, museum, nattklubb eller rentav avvakta och se om det nya alternativet fungerar först? När det nya bolaget Arriva tog över har det blivit en katastrof i lokaltrafiken. Idag åkte vi en 15 km kort sträcka som tog 1,5 timme, passagerararna skrattade tillsist åt eländet. 50 minuter senare när anslutningsbussen äntligen behagat ankomma tog det ”bara” 30 minuter för de återstående 3 kilometrarna. Totalt 18 km på 2 timmar och 50 minuter, världsrekord, måste gå fortare i en taskigt uppladdad permobil med punka  i uppförsbacke. När vi skulle tillbaks från dom fantastiska blå grottorna hamnade vi, tillsammans med 70 andra passagerare ca 5 km längre bort och 1,5 timme senare i fel stad!  Taxi? Var finns en taxi? Inte långt bort tack och lov och 250 kr fattigare men otroligt mycket lyckligare anländer vi dom sista 1,9 km till hotellet i ST Julian 15 minuter senare. Malta är numer en väldigt stor ö , ivarjefall med buss och alla malteser vill se en återgång till det gamla systemet, dvs det som är skrotat platt, skrotat och definitivt  no more. SL eller Arriva, SL eller Arriva, SL eller Arriva, tar nog bilen när jag kommer hem iallafall.
Nya bussbolaget Arriva är inte riktigt med på 2010 taletOch Malteserna vill ha et snabbt slut på eländet

Tintin på riktigt

Som fotograf har jag ibland förmånen att leva ett Tintin liv. Imorgon har Steven Spielberg och Peter Jacksons filmversion av Enhörningens hemlighet världspremiär och jag minns speciellt två egna äventyr med anknytning till filmen. 1998 jobbade jag på Aftonbladet och det var den sommaren som världens äldsta champagne skulle lyftas från havsbotten utanför Rauma i Finland. Reporter Jens Kärrman och jag flögs över till grannlandet i öster. Vi höll tummarna för att lyftet skulle genomföras då ett antal tidigare försök stoppats av dåligt väder. Den samlade svenska presskåren hyrde en lokal fiskarebåt med tillhörande skeppare och lade oss intill fartyget som skulle bärga lasten från det förlista ”Jönköping”. Förhållanderna var perfekta och flaskorna plockades upp. Ett intensivt arbete vidtog för att försegla de gamla korkarna på flaskorna. En tunna med cognac lyftes också upp men utsöndrade den värsta stank jag någonsin doftat och var också odrickbar. Flaskorna auktionerades senare ut i London med ett utropspris av 6.ooo kronor styck. Vill ni veta hur den smakar? Goood, pressbåten fick nämligen en pava att dela på och den gamle DN fotografen Leif Engberg har säkert kvar tomflaskan. Andra äventyret var i maj förra året  då jag fick ett samtal från Malcom Dixelius som ledde till en äventyrlig dag. Efter ett par timmar i ribbåt var vi framme vid fartyget Icebeam någonstans mellan Gotska sandön och Estniska Dagö. Uppdraget var att ta stillbilderna till en film på uppdrag av National Geographic. Den 350 år gamla träskulpturen ”Hoekman” skulle lyftas upp  från vraket ”Spökskeppet”. Med hjälp av en stor gripklo som manövrerades med joysticks och tv-skärmar från kontrollrummet på Icebean lades skulpturen i en bur som dykare mötte upp på grundare nivå. Till skillnad från Tintin publiceras dock mina jobb och en bild är med i filmen och en annan finns på NG hemsida. Om en stund bär det av till Malta och imorgon sitter jag självklart som klistrad i en av Valettas sex biografer.Första klunken av världens äldsta champagneInte helt pålitliga korkarMalcom Dixelius påminner lite om kapten Archibald HaddockFrån styrbryggan på Icebeam plockades ”Hoekman” upp med hjälp av en fjärrstyrd gripkloTill skillnad från Tintin får jag mina jobb publicerade

Mindervärdeskomplex

En bild från en av mina och Henriks otaliga basketuppdrag i Täljehallen, det var på filmtiden och det var INTE bättre förr.

Idag träffade jag en gammal vapendragare från tiden på Länstidningstiden i Södertälje. Henrik Schöldström och jag har bevakat en och annan basketmatch tillsammans. Nu har Henrik äntligen hittat hem efter mer än 20 år på LT sporten. I somras började han nämligen jobba på Basketförbundets kommunikationsavdelning och nu korsas våra vägar igen. Förutom att diskutera Basketförbundet bildmaterial så pratade vi om varför 210 cm basketlegendaren och frilanskollegan Sten Feldreish kör runt i världens minsta bil?Stene – Jag behöver ju inte en större bil!